Den 10 juni 2019 var jag tillbaka till rum 9 på numera BB och gynelogiska Vårdavdelningen i Hudiksvall. Denna gån för att fått operera bort min livmoder pga cellförändringar.
Efter operationen var jag förvirrad och saknade nån att krama så jag fick denna av en sköterska.
Efter operationen var jag förvirrad och saknade nån att krama så jag fick denna av en sköterska.
Som jag döpte till Ninis.
Efter det kom jag till avdelningen. Och bakom denna dörr börja mina minen att jobba. Jag har vid två tidigare gånger varit bakom denna dörr. Det jag minnes var den gången jag väntade min äldsta dotter. Jag fick havenskapsförgiftning när jag väntade mina två döttrar. Men minnet som kom fram var när jag väntade min äldsta. Jag var nedstämd och rädd att för att min älskade dotter skulle dö och att även jag skulle somna in. Jag visste då inget om vad havenskapsförgiftning var och gick där och såg mammor föda sina barn medans jag fick gå och vänta. Fick åka hem över några dagar men så fredag den den 23 juli när jag kom tillbaka blev jag rejält sjuk jag hade sprängande huvudvärk och skyhögt blodtryck och minns jag låg och hade blodtrycksmanshett på höger arm som personalen kom och tog en gång i timmen den natten. Jag minns jag ringde hem och fråga min dåvarande sambo om han hade varit hos mig på natten för jag minns att det var nån som kom in i rummet och satte satte sig på sängkaten och la handen på min vänstra axel. Det var så verkligt. Men det var inte han. Utan min pappa som hade besökt mig. (och han var död sen 27 januari 1998. )
Hur som helst kom läkaren in på förmiddagen den 24 juli när min sambo tsm med två¨av våra vänner var och hälsa på. Och berätta att jag skulle bli igångsatt. Jag minns jag jag gå med sammandragningar och fick ondare och ondare. På tre dagar fick jag genomlida allt vad en normal sammandragningar till verkar innebar. Måndagen en 26 juli var värst även om jag fick träffa min brorsons äldsta som föddes den 29 april samma dag så var dagen outhärdig. där gick jag med gåbord längst korridoren fram och tillbaka. minns också att min sambo fick öppna fönstret och ge mig en papperskorg för jag spydde ner både papperskorg och golv. Kände magen bara vände sig ut och in och jag kunde inte ens känna lukten av mat som serverades på mitt nattduksbord. Kvällen ko och jag blev så trött att jag hängde på det där gåbordet och kunde knappt inte gå. Så jag fick lägga mig i sängen på rum 9 och lyckades somna. Vakna av rejäla verkar och ringde på klockan. Sköterskor kom och min sambo. Som hjälpte mig till toaletten. Hörde mig skrika och sa att jag skiter i den där jävla pottan som jag måsta ha pga de skulle ha urinmätning. När jag kom tillbaka till sängen kom läkaren och de kollade mig och sa att jag var uppe i 2 centimeter. Det var bar a att köra in mig till förlossningen. Jag frågade men vad ska P sova då..De svara i en fotölj på förlossningen.
Men så blev det inte allt gick så fort och de var tvungna att påskynda förlossningen genom att klippa upp mig där nere och allt gick så fort att och bara på några minuter var min äldsta dotter född. Jag minns jag sa till min sambo att vi skulle skaffa oss en till.
Och 2001 den 16 februari på samma rum kom jag tillbaka igen. Med samma sjukdom men denna gång fick jag behålla mitt barn på avdelningen. Vilket jag inte fick med min äldsta eftersom hon hamna på Neoavdelning (förtidiga födda barn). Hon vart nerkyld och höll på få syrebrist så det var därför de var tvungna att påskynda förlossningen.
Men nu denna gång den 10 juni 2019 var jag tillbaka för att ta bort min livmoder. Efter att gått över 3 år med enorma blödningar.
Så här långt kändes det bra och jag är glad att jag och min fd kurator bearbetade min förlossningsdeperation 2016. Att det inte är mitt fel att få en förlossningsdepperation utans personalens ansvar att se till att både barn och mamma mår bra vid hemgång- För tiden efter var enorm påfrestande eftersom jag kunde inte ta till min äldsta dotter och det var som jag födde min äldsta dotter två gånger. Med tanken på mina havenskapasförgiftningar och att jag blev igångsatt även med min yngsta dotter.
Fick även en son 2004 den 22 december och hade jag inte tjatat på läkrarna hade jag förmodligen fått havenskasförgiftning då också. Men jag han stoppa det i tid. Ven han igångsatt.
Älskar dem alla tre.
