Då var det dags för årets sista dag igen. Den här bloggen är ju lite speciell eftersom den handlar om Alkohol, droger, vuxna barn osv. Så det här inlägget blir en tanke till dom som önskar livet var slut och vill inte leva längre. Ja ni kommer förstå varför när ni läser.
Året var 1994 på väg in i nytt år. Jag och min bror (plastbror) var på väg till ett par kompisar i Årsunda strax utanför Gävle för att fira nyår. Skulle bli en rejäl fest. Jag vet liksom inte vad som igentligen flög i mig men jag var rejält full. Slog i näsan när man skulle kliva upp från toaletten och slog rakt i n i handfatet mittemot så näsblodet bara forssa, inte blev det bättre då man skulle plumsa ut i snön (barfota) för att skåla in det nya året. Jag minns jag stod på en spark och hälde ut innehållet eftersom jag var rejält på lyset för att veta hur man skulle dricka ur glaset. Hur som helst efter det så hamnade man under en säng med en kompis för vi ville ha någonstans att sova, men där vågade vi inte ligga länge till eftersom det låg en kärring ovanpå sängen och var sängvätare då hon blev full så vi tog in i garderoben. min kompis la sig på en hylla och som tyvärr inte höll så vi flydde lika snabbt därifrån som vi kom. När jag passerade ett av rummen såg jag min bror ligga där på en madrass och jag blev jätteglad. Men eftersom han inte reaggerade så ställde jag mig framför fönstret och just när jag skulle hoppa kom ägaren till huset och tog ner mig. Jag hade ju bestämt mig ju.
Men jag kom över den händelsen. Nästa gång jag skulle fira nyår var hemma hos min syster när hon bodde i Norrbo en bit utanför Bjuråker. Året var 1995. Det var inte meningen att jag skulle bli så där rejält full men jag med mina häxblandningar kan man aldrig veta vad som händer. Jag sov i tvättstugan, flummade med en av hennes katter och blev arg på en av hennes barn som sköt smällare innanför mina brallor. Den här nyårs afton slutade bra eftersom syrran kom på mig ett antal gånger. Hade hon inte gjort det hade jag förmodligen svättats igäl inne i hennes tvättstuga.
Så alla vuxna, alla barn och ungdomar ta väl hand om er i nyår och var försiktig med alla tänkbara missbruk.
Det ska jag göra och jag ska mysa rejält med min underbara Skånehjärta här hemma.
Ni vet att ni får maila mig om ni önskar ha någon att prata med.
Så Gott Nytt År !!! // kramar om er alla som läser denna blogg.
fredag 31 december 2010
onsdag 29 december 2010
Första steget i Tolvstegen !
De tolv stegen.
Låt oss börja jobba med tolvstegsprogrammet och klargöra stegför steg vad det innebär. Efter varge genomgång av varje steg följer en checklista som sammanfattar uppgifterna och målen med det steg som presenteras. Denna checklista är utformad för att kunna användas som ett självhjälpsverktyg när du utvärderar hur noggrant du har arbetat med varje steg.
Första steget:
Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen – att vi förlorat kontrollen över våra liv.
Syftet med det första steget är att du erkänner att du inte kan kontrollera ditt beroende och att detta beroende lett till att du inte kan hantera ditt liv. För att göra detta måste du klart inse att ditt drickande och drogbruk är orsaken till många av dina problem- Det är ingen lätt uppgift. De flesta alkoholister tror gärna att deras problem som svingar dem att dricka och att om bara de kunde komma till rätta med problemen så skulle drickandet på ett magiskt sätt upphöra att vara ett problem. Syftet med första steget är att hjälpa dig att förstå det verkliga sambandet mellan orsak och verkan när det gäller ditt missbruk och problemen i ditt liv. För människor som är beroende av kemiska substanser är det alkoholen eller drogen som skapar problemen. Och för att lösa dessa problem måste de först och främst sluta använda alkohol och andra droger. Det finns fyra aspekter på detta steg, som man måste komma underfund med för att verkligen förstå det:
1. Du erkänner att ditt alkohol – och drogbruk har orsakat stora problem i livet.
Nyckelordet är erkänner, vilket betyder: ” Du erkänner medvetet eller kommer till insikt om att ditt alkohol – och drogbruk leder till problem.” Du måste erkänna att när du väl har fått alkohol i kroppen har du inte längre kontroll över vad som kommer att göra härnäst. Så snart du tagit första glaset finns inga garantier för om eller när du kommer att sluta dricka eller för vad du kommer eller inte kommer att göra.
Fader Martin har intryckt detta mycket klart: ”för att lösa ett problem måste du först erkänna tt du har ett problem. Och det som skapar problem är ett problem.” Det centrala i detta sammanhang är att om ditt drickande leder till problem, då har du ett alkoholproblem. Om du undviker denna kärnpunkt och försöker ta itu med de sekundära problem som omger ditt drickande, så kommer du att misslyckas.
Att det första steget innebär att du måste tänka klart, logiskt och rationellt kring ditt sätt att använda alkohol och andra droger. Du måste inse vad som är orsak och verna när det gäller ditt alkoholbeteende och dina problem med livet.
Att tänka klart innebär att vara i stånd att berätta för andra vad du tänker. De flesta som är kemiskt beroende reflekterar inte över sitt drickande eller drogbruk. De har tränat sig själva att undvika att tänka på det. Denna process kallas förnekande.
Första steget uppmanar till logiskt tänkande. Det innebär att du inte säger emot dig själv eller för inre strid när det gäller ditt sätt att tänka på eller tala om ditt supande och drogande.
På detta stadium av tillfrisknandet, när de flesta kemiskt beroende människor börjar reflektera över sitt alkohol – och drogbruk, uppstår en inre strid i deras hjärnor. Missbrukarjaget poppar upp och säger: ”Tänk inte på det här”, och det nyktra jaget säger: ”Det är bäst att du tänker på att detta eftersom det håller på att ta livet av dig!” Det uppstår en inre strid mellan missbrukarjaget och det nytra jaget.
För att arbeta med första steget måste också tänka rationellt. Det inte logik måste stämma överens med den yttre verkligheten. När du tänker klart över ditt kemiska missbruk kan du för andra berätta:
1.) Hur mycket alkohol och andra droger du använder.
2.) Hur ofta du använder dem.
3.) Vad du vill uppnå med drogbruket.
4.) Vilka konsekvenser det i själva verket fört med dig.
Det är de första frågor su måste svara på när du tar det första steget
– hur mycket?
- Hur ofta ?
- I vilket syfte ?
- Och med vilka konsekvenser ?
För att besvara dessa frågor måste du tänka klart, och det är inte lika lätt som det låter. När tillfrisknande människor till en början försöker komma till rätta med sitt sätt att tänka uppfinner de flesta av dem undanflykter, ursäkter, självbedrägerier och irrationellt-
Låt oss se på hur en alkoholist vid namn Petter uppfattade sitt sätt att dricka. Petter fick rådet att vända sig till mig för alkoholrådgivning sedan han arresterats för rattfylleri. När jag frågade Petter hur ofta han drack svarade han: ” Inte särskilt ofta.” när jag frågade honom ”Hur ofta är inte skärskilt ofta?” berättade han för mig att för mig att han drack lite varje dag. (Lägg märke till tänkandet hos slkohlisten: ” Inte särskilt ofta” betyder ”Jag gör det varje dag.”)
När jag frågade Petter om han någonsin varit full svarade han bestämt ”Nej”. Eftersom Petter hade arresterats för rattfylleri blev jag förvånad. ”Förlåt mig, Petter”, sade jag och kliade mig i huvudet. ”Om du aldrig blivit full, hur kunde du då åka fast för rattfylleri? Hur hög promille hade du när du åkte fast?”
”De påstod att det var 2 men de hade fel”, svarade han. ”jag vet när jag är full och när jag inte är det. Och jag var inte full!”
”Hur vet du när du är full?”
”Jag är full när jag druckit så mycket att jag är medvetslös – det är att vara full. Så länge jag är vid medvetande och fungerar är jag inte full och då ska snutarna lämna mig i fred.”Utan att ge upp så lätt frågade jag honom om han någon gång fått problem på grund av att han drack.
”Nej!”
”Är du helt säker?”
”Absolut! Mitt drickande har aldrig skapat några problem i mitt liv.”
”Är du gift?”
”Inte längre.”
”Varför inte?”
”Min fru lämnade mig.”
”Varför lämnade hon dig?”
”Hon påstod att hon inte stod ut med att jag drack.”
”Jag tyckte precis att du sa att du inte hade fått några problem på grund av att du drack.”
”Det har jag inte heller”, snäste han av. ”I själva verket skilde hon sig därför att jag inte tjänade tillräckligt med pengar för hennes dyrbara smak. Att jag drack var bara en ursäkt.”
Det är detta som kallas för förnekande- den formen av självbedrägeri. Alkohlister vet inte att de inte är alkoholister, och för att bevisa detta definierar de alkoholist på ett sådant sätt att de kan vara säkra på att de inte är det! Ett av huvudsyfterna med första steget är att slå sönder förnekandet och börja tänka klart och logiskt över missbruket och dess konsekvenserna.
När du börjar arbeta med första steget leder det lätt till förvirring. Du upptäcker motsägelser och självbedrägeri. I och med att du ifrågasätter dessa felaktiga föreställningar kan obehagliga minnen och starka känslor välla upp inom dig.
Vilka är de verkliga konsekvenserna av alkohol – och drogbruk? Gör du saker när du dricker som du inte skulle ha gjort om du inte hade druckit? Är du helt på det klara med att använandet av alkohol eller andra droger leder till problem? Alkohlister försvarar sig genom att bygga upp en mur av förnekande. Därför måste du när du arbetar med första steget komma insikt om att det är alkoholen och drogerna som skapar problemen, inte tvärtom- du måste vara fullt medveten om sambandet mellan orsak och verkan när det gäller kemiskt beroende och problem i livet.
Ett av de största hindren för att kunna ta det första steget är att alkohlister ofta inte vet hur sanningen ser ut. De har ljugit för sig själva så många gånger att de har börjat tro på sina egna lögner. De är i sanning vilseflödiga
Om du lyckas övertala några aktivt drickande alkohlister att gå med på ett test i en lögnetektor och sedan frågar dem om de trodde att de var alkohlister, skulle de flesta av dem förmodligen svara nej, och lögnetektorn skulle visa att de talade sanning. Varför? Jo, därför att de uppgifter tror att de inte är alkohlister. Vad tror de då istället? Många tror att om de bara kunde lösa dessa problem så skulle de inte ha några problem med drickandet. För att kunna arbeta med första steget måste detta omvända förhållande mellan orsak och verkan förändras.
Första uppgiften i arbetet med första steget är att ifrågasätta detta omvända orsak – verkan – förhållande genom att ställa följande frågor: Är detta verkligen sanningen? Var finns de fakta som stödjer denna uppfattning ? Finns det ett annorlunda sätt att se på saken ?
Låt oss se hur detta fungerar. Carl kom till alkoholrådgivningen när hans fru hotade med skilsmässa på grund av hans drickande. Carl var övertygad om att det var problemen i äktenskapet som gjorde att han drack. När jag bad honom att berätta om problemen i förhållandet svarade han att ”hon vill inte ha sex med mig, det är därför jag dricker.” När jag frågade honom varför hon inte ville ha sex med honom påstod han att han inte visste vad som var orsaken. Jag bad honom berätta om det senaste tillfället när han frågade sin fru om hon ville ligga med honom.
”jag kom hem på natten och jag ville ligga med henne, men hon ville inte.”
”vad var klockan då?”
”Halv fyra eller fyra på morgonen.”
”Hade du druckit?”
”Ja men jag var inte full, bara glad. Du vet vad jag menar. Jag kände mig hög och väldigt sexig.”
Därpå berättade Carl hela historien för mig. Han kom hem, gick in i sovrummet, tände lyset och väckte sin fru. ”Jag vill ligga med dig”, hade han sagt medan han knuffade undan henne för att få plats i sängen. Hon vägrade, de börja gräla och hon slängde ut honom ur sovrummet och lät honom sova på soffan! Han s fru vägrade att tala med honom under en hel vecka.
”Hade detta ingenting med ditt drickande att göra?” frågade jag.
”Nej. Mitt problem är att jag har en fru som är frigid!”
Så här bruakr alkohlister resonera innan de har tagit ett ordentligt första steg. ”Om min fru inte vill ligga med mig när jag är full, betyder det att hon är frigild.” För att komma förbi den här typen av rationaliseringar måste varje person lära sig att förstå sambandet mellan orsak och verkan. I detta fall frågade jag Carl: ” Har du nån gång frågat din fru när du varit nyckter?” Det hade han, svarade Carl.
”Och vad sa hon?”
”Hon sa ja.”
”Det var intressant”, svarade jag. ”När du är nykter har hon sex med dig. När du är full har hon det inte. Kan det finnas ett samband här?
Ett förvirrat uttryck spred sig över Carls ansikte. Efter en stund sade han: ”Kanske har det trots allt något med mitt drickande att göra.”
Ett annat exempel på detta förvrängda orsak – och – verkan – förhållande kommer från en kvinna vid namn Susan. Som hade skickats till mig av sin arbetsgivare för att vi skulle reda ut orsaken till hennes omfattande frånvaro och ständiga förseningar. När jag frågade Susan vad hon trodde var problemet svarade hon: ”Min chef är totalt irrationell! Han vill ge mig sparken!”
När jag bad henne förklara varför. Berättade Susan: ”Han påstår att jag kommer för sent på morgnarna.”
När jag frågade henne om detta var sant, svarade hon ja. Sedan frågade jag henne om hennes förseningar hade något att göra med alkohol.
”Absolut inte!” Sade hon betsämt med sårad min.
”Vilka dagar brukar du komma för sent?”
Måndagmorgnar.”
”Vad brukar du göra på söndagskvällar?”
”För det mesta brukar jag dricka en hel del.”
”Har du någon gång haft baksmälla på måndagar?”
”Det har hänt.”
”Har dina baksmällar något att göra med dina förseningar eller din frånvaro?”
”Ja, jag kan väl inte jobba när jag är sjuk, eller hur? Jag tycker att min chef ska vara glad när jag överhuvudtaget kommer, med tanke på hur jag brukar må vissa måndagmorgnar!”
Till slut började Susan att se ett samband mellan sitt drickande och problemen på jobbet.
Detta är att arbeta med första steget. Det kan förefalla löjligt enkelt, men på detta stadium av tillfrisknandet behöver kemiskt beroende människor hjälp för att kunna se sambandet mellan orsak och verkan när det gäller deras missbruk och andra problem.
Ett sätt att ta det första steget är att skriva upp en lista över de problem man har och sedan ställa frågan: ” På vilket sätt är alkoholen inblandad?” I början av nykterheten brukar de flesta vanligen upptäcka att srörre delen av deras problem på ett eller annat sätt har ett samband med deras drickande eller drogmissbruk. I vissa fall, som när alkoholisten är allt för sjuk för att kunna gå till jobbet, är alkohol – och drogmissbruket den direkta och uppenbara orsaken till problemen. I andra fall förvärras legitima livsproblem när alkoholisten försöker hantera dem genom att dricka eller använda droger. Han uppfattar lätt i en ond cirkel av steget alkoholbegär. Problemen ger upphov till alkohol – och drogmissbruk, drogmissbruket orsakar ännu större problem, vilket i sin tur resulterar i ett ökat missbruk och så vidare. Att ta det första steget innebär att se klart på denna onda cirkel och att verkligen komma till insikt om att alkoholen och drogerna inte kan fungera som en lösniing på problemen.
När du väl insett att det är alkohlen och drogerna som är orsaken till dina problem, då är du redo att ta dig an på den andra uppgiften i det första steget.
2. Du erkänner att du är maktlös när det gäller att kontrollera ditt alkohol – och drogbruk.
När alkohlister tillför kroppen alkohol eller andra sinnesförändrande medel kan de inte längre förutsäga vad de kommer att göra härnäst. Denna rektion styrs inte av någon komplex psykologisk lag utan av grundläggande filologi. När den kemiskt beroende människan börjar dricka förändras kemin i hjärnan och omdömet försvinner. Ett biopsykosocialt begär utveckals som resulterar i kontrollförlust.
Inte alla som dricker förlorar kontrollen över sitt drickande. Alkohlister gör det därför att de har ett genetiskt anlag för att bli alkohlister, medan andra människor inte har det. Om du har ett genetiskt anlag för att bli alkohlist är du också fysiologiskt bestämd att förlora kontrollen över ditt drickande eller drogbruk. Resultatet är att du inte kan förutse vad du kommer att göra.
Kemiskt beroende fövandlas inte till yrande vettvillingar varje gång de dricker, men när de väl börjar dricka kan de aldrig vara säkra på vad som kommer att ske. Ibland dricker de bara litet och slutar sedan. Vid andra tillfällen dricker de tills de blir fulla. Men det vet aldrig med säkerhet omde kommer kunna sluta i tid. De lider av ”kontrollförlust”.
Till en början har de fullständig kontroll. Bara i sällsynta fall - om ens det - blir de blir riktigt fulla, och lider de av maksmälla är en av ett mycket lindrigt slag. Sedan börjar de bli fulla oavsiktigt Till en början sker det bara då och då men sedan allt oftare. Det är bara i de sena. Slutgiltiga stadierna av sjukdomen som alkoholisten förlorar kontrollen varje gång han eller hon dricker.
Kan alkohlister lära si att kontrollera sitt drickande? AA-medlemmar. Som har utforskat denna fråga grundligt genom egna experiment, svarar entydligt nej. Denna åsikt delas av flertalet ledande auktoriteter på området. Om du är alkohlist måste du avstå helt om du vill tillfriskna.
3. Du erkänner att ditt liv har blivit ohanterligt som en följd av ditt alkohol – och drogmissbruk.
Vad menas med ”blivit ohanterligt”? Det betyder att du har problem som förstör dina möjligheter att leva det liv du vill leva. Med andra ord innebär der att du har förlorat kontrollen över ditt liv. Det har uppstått sådana problem i ditt liv som inte själv kan lösa. Eftersom problemen orsakat av ditt alkohol – och drogbruk, kan du inte lösa dem förrän du upphört att tillföra kroppen alkohol och droger.
4. Du erkänner att du är maktlös när det gäller att hantera ditt liv på ett effektivt sätt så länge du fortsätter att använda alkohol eller droger.
Den fjärde uppgiften i första steget består i att du inser att alla dina gamla problem kommer tillbaka om du på nytt börjar dricka alkohol eller använda andra doger. Sjukdomen ska inte bara ses i imperfekt, utan också i presens. Den försvinner inte barta för att du är avhållsam. Jag har bevittnat tragedier där alkohlister som varit nytra i arton år begått misstaget att tro att de efter så många år kunde hantera spriten. Förfallet är totalt, det är grymt och det sker extremt snabbt.
Har du en gång förlorat kontrollen över ditt drickande eller drogbruk kommer du aldrig att återfå den. Det enda alternativetr består i att du lär dig att leva ditt liv nykter genom att ta itu med sdian problem dag för dag med hjälp av andra.
Vad krävs med andra ord för att genomföra ett grundligt första steg?
Om du är fullt medveten om sambandet mellan alkohol och droger och de problem som missbruket förorsakat i ditt liv har du fullbordat den delen av första steget. Om du inte är fullkomligt övertygad om att alkohil och droger orsakat de flesta av dina problem i livet har du bara delcis fullsöljt den första uppgiften i första steget. Om du aldrig funderat över detta samband har du överhuvudtaget inte tagit itu med första uppgiften.
Om du erkänner att du är maktlös när det gäller att kontrollera ditt bruk av alkohol och droger, om du inser och är fullkomligt övertygad om att du inte kan förutse vad som kommer att hända om du använder alkohol eller någon annan drog, då har du även fullföljt nästa uppgift i första steget. Om du fortfarande hyser tvivel eller inte tror på detta, då har du bara delvis eller inte alls fullföljt denna uppgift.
När du är klar med samtliga fyra uppgifter, vilket beslut måste du då fatta? Vilket är det enda rationella beslut som återstår? Du är alkohlist. Vad måste du göra för att tillfriskana? Du måste sluta dricka. Om du tror på dessa fyra saker är det enda rationella du kan göra att sluta dricka.
Det är viktigt att komma ihåg att du arbetar med stegen både på en medveten och en omedveten nivå. En del människor upplever maktlösheten och livets ohanterlighet som realiteter långt innan de överhuvudtaget reflekterar över dessa förhållanden medvetet. Andra är intellektuellt medvetna om maktlösheten innan de i realiteten upplevt eller införlivat den.
Inget steg har fullbordats förrän mage och huvud, känsla och intellekt stämmer överens. Om du hävdar att ”jag är maktlös” samtidigt som det pågår ett tredje världskrig i dina tankar och din mage utgör en enda stor nervknut, då är du inte redo. För dig återstår i så fall en del arbete på det aktuella steget. Psykloger brukar kalla denna process för ”internalisering” – enbart den intellektuella förståelsen är inte tillräcklig. Det krävs ett känslomässigt accepterande.
Att agera ”som om” är en början, med det räcker inte. Det är en stor skillnad mellan att medge – ”Okej, jag ska låta bli att dricka ett tag” – och att kapitulera – ” Jag är fullt och fast övertygad om att alkohol – och drogbruket leder mig in i döden. Om jag vid något tillfälle eller på något sätt dricker alkohol, kommer det att skapa stora problem för mig – för min hälsa, för mitt liv och för de människor jag älskar”. Du har inte fullföljt första steget förrän tanke och känsla stämmer överens.
För att fullborda första steget krävs avhållsamhet. Avhållsamhet och ta andra droger som att avstå från att försätta sig i situationer som innebär en omedelbar fara för nykterheten. ”Jag trodde att avhållsamhet bara innebar att inte dricka sprit”, berättade en tillfrisknande alkoholist vid namn Glenn. ”Sen tog jag mitt första återfall, och jag förstod att avhållsamhet även innebar att sluta umgås med folk som dricker eller tar droger. När jag började umgås med nyktra människor dröjde det inte länge förrän jag förstod att även om jag inte drack eller använde droger så tänkte och betedde jag mig om jag fortfarande drack. Därför utvigade jag min definition av avhållsamhet till att också innefatta att inte tänka alkoholistiska tankar och att undvika gamla beteenden som jag hade medan jag drack eller tog droger.”
Avhållsamhet kan uppfattas positivt eller negativt. De flesta nynyktra upplever det som fruktansvärt jobbigt att inte kunna dricka eller droga, men när de varit nyktra en tid tycker de att avhållheten är det bästa som hänt dem. Med avhållheten följer tillfrisknande och med tillfrisknadet kommer hälsa – och liv och kärlek. Tillfrisknande åtföljs av förmågan att välja, att dra lärdomar och att växa. Tillgrisknandeproccen ger alkoholsten en ny möjlighet till ett sant mänskligt liv.
Första steget tvingar dig att förändra ditt sätt att tänka, ditt sätt att hantera dina känslor och dina beteenden. Jag kallar dessa tre funktioner för TBK – tankar, känslor och beteenden. Du måste upphöra med ditt förnekande och ta ditt alkohol – och drogmissbruk för vad det är – en ofrånkomlig sjukdom som kommer att förstöra ditt liv och rentav leda till en för tidig död. Du måste lära dig att hantera dina känslor genom att tala om dem i stället för att döva dem med droger och sprit. Du måste lära dig att ta ansvar för dina handlingar och att lösa problemen när de dyker upp.
En del människor förändrar först sättet att tänka, sedan beteendet och därefter kommer modet. Andra förändrar tänkandet först och som resultat av det förändras känslorna, och därefter kan de ändra sitt beteende.
En del börjar med att bete sig på ett annat sätt. Det slutar dricka och börjar göra saker och ting annorlunda. Deras nya beteende tvingar dem att tänka annorlunda och att förändra känslorna. Men vid någon punkt måste alla dessa tre funktioner – tankar, känslor och beteenden – löpa samman.
För att ta första steget krävs av kemiskt beroende människor att de erkänner den effekt alkohol och andra droger har dem och att de själva är maktlösa när det gäller att kontrollera, förändra eller förhindra denna effekt.
DE kan inte kontrollera alkoholen.
DE kan inte hantera sina liv.
DE kan inte göra något åt det.
DE vet inte vad de ska ta sig till. Alkoholen har tagit kontrollen över de; det är inte de som kontrollerar alkoholen. Kort och gott: DE klarar det inte själva.
Sedan förändras deras känslor. Begäret att dricka avtar och de börjar vilja hålla sig nyktra. Slutligen blir de villiga att göra allt som står i deras makt för att sluta dricka och hålla sig nyktra. Det är vad DE tror att hela första steget innebär.
Saker att komma ihåg:
När du genomför första steget innebär det att du:
1. Erkänner att alkohol – eller drogbruket har orsakat stora problem i ditt liv.
2. Erkänner att du är maktlös när det gäller att kontrollera ditt bruk av alkohol eller andra droger.
3. Erkänner att du förlorat kontrollen över ditt liv som en konsekvens av ditt alkohol - eller drogbruk.
4. Erkänner att du omöjligt kan hantera ditt liv på ett kontrollerat sätt så länge du forsätter att använda alkohol eller andra droger.
Källa: Ur boken ”Att förstå de tolv stegen (så här förändrar du ditt sätt att leva ett steg i taget.) ” av terence T. Gorski
lördag 25 december 2010
Dagens reflektioner i Al-Anon !
25 december:
Det föreslås i Al-anon att vi ska undersöka våra motiv. Att fråga sig "Varför gjorde jag så ? " och göra en samvetsgrann rannsakan för att finna den verkligen anledningen till att vi begått ett misstag är inte enkelt. Menade jag verkligen att kasta ur mig eller var det uttryck att kasta ur mig dessa kränkande ord? Var det min avsikt att såra, eller var det uttryck för ett djupare obehag: skuld, otillräcklighet eller rädsla? kom jag fram till att jag uppträtt rättvist, när jag noga rannsakade mina skäl?
Vi kanske tycker att vi handlade rätt, men vi rationaliserar ofta eller undviker den verkliga sanningen. när vi verkligen går på djupet för att avslöja våra motiv, upptäcker vi hur smärtsamt det är att erkänna, till och med för oss själva, att vi handlat fel. Al-Anon lägger stor vikt vid att vi ska vara ärliga mot oss själva; att erkänna felen är att första steg mot att övervinna dem.
Dagens påminnelse:
Jag är på väg att mogna när jag glatt kan erkänna att jag inte alltid har rätt. De nya sanningarna kan bearbeta och öppna mitt sinne för de intryck som finns att hämta runt mig och som jag kan ha stor nytta av.
"Var man tycker sin väg vara den rätt, men Herren är den som prövat hjärtan." (ords. 21:2)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det föreslås i Al-anon att vi ska undersöka våra motiv. Att fråga sig "Varför gjorde jag så ? " och göra en samvetsgrann rannsakan för att finna den verkligen anledningen till att vi begått ett misstag är inte enkelt. Menade jag verkligen att kasta ur mig eller var det uttryck att kasta ur mig dessa kränkande ord? Var det min avsikt att såra, eller var det uttryck för ett djupare obehag: skuld, otillräcklighet eller rädsla? kom jag fram till att jag uppträtt rättvist, när jag noga rannsakade mina skäl?
Vi kanske tycker att vi handlade rätt, men vi rationaliserar ofta eller undviker den verkliga sanningen. när vi verkligen går på djupet för att avslöja våra motiv, upptäcker vi hur smärtsamt det är att erkänna, till och med för oss själva, att vi handlat fel. Al-Anon lägger stor vikt vid att vi ska vara ärliga mot oss själva; att erkänna felen är att första steg mot att övervinna dem.
Dagens påminnelse:
Jag är på väg att mogna när jag glatt kan erkänna att jag inte alltid har rätt. De nya sanningarna kan bearbeta och öppna mitt sinne för de intryck som finns att hämta runt mig och som jag kan ha stor nytta av.
"Var man tycker sin väg vara den rätt, men Herren är den som prövat hjärtan." (ords. 21:2)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
torsdag 23 december 2010
Julen är här !!
I morgon är det jul. Tänkte jag skulle berätta om en händelse för 10 år sedan. Jag och mina dåvarande man bodde i en by utanför Ljusdal. Inget var ordnat före jul och min dåvarande man var hos grannen och festade. På kvällen bad han att få följa med grannen ut på krogen vilket jag var i mot eftersom det var julafton dagen efter och ingen gran eller nånting var uppsatt. Även om om vi skulle fira den hos hans föräldrar så ville jag ju för våran dotter skull ha jul även hemma. Jag blev jätteledsen och kasta ut hans kläder i trapphuset och skrek försvinn då för faan.
På morgonen när man vakna stod min exman och klädde granen och det blev lite julstämmning tillslut.
Det här med julen är en väldigt jobbig högtid för många, många tar till sig alkoholdrycker. Super sig fulla och så vidare. Jag vill bara säga jag tänker på er alla som får ta del av såna här julaftonar.
För mig har julen varit en högtid då jag bara vill slippa. När man var riktigt liten tänkte man inte så mycket på det, när man blev äldre så var det en plåga. När jag fick mina barn har jag försökt att skapa egna traditioner. Men det var inte lätt eftersom vi flyttade rätt ofta. Skulle då vara vid sista stället vi bodde tillsammans jag och min exman då. Där hände det allt, första året föll julgranen tvärs genom rummet och det skulle bli till en tradition. Året 2004 blev en mysigt år med en liten tomtenisse som föddes bara två dagar före jul och att vi fick komma hem till en julmysig julafton.
Nissen var årets julklapp kan man säga eftersom han igentligen skulle komma efter nyår men jag blev sjuk och måste föda tidigare.
Bara några år senare splittrades vi och julen blev skit igen. Ja bodde flera mil bort från barnen och ja fira den på annandagen på familjecentrum tsm med min mamma, hennes särbo, familjestödjare och soctanten och mina tre barn. Rätt mysigt.
Det här med julen är jobbigt med splittrande föräldrar och mycket har med alkohol och andra sorters droger att göra. Oftast är det här som gör att många barn lider pga sina föräldrars misstag. Själv önskar jag att jag hade sluppit dela med sånt här skit till mina barn men man kan inte förändra den andra, bara sig själv och på nått sätt så lyckades jag göra det.
Idag lever jag med en ny man och jag, och han respekterar nolltollerans när det gäller just alkohol. Även när vi är hos släktingar så är vi noga med att det är nolltorerans som gäller. Sen skiter vi om de blir sura, eftersom det är för barnens bästa vi har infört nolltorerans.
På morgonen när man vakna stod min exman och klädde granen och det blev lite julstämmning tillslut.
Det här med julen är en väldigt jobbig högtid för många, många tar till sig alkoholdrycker. Super sig fulla och så vidare. Jag vill bara säga jag tänker på er alla som får ta del av såna här julaftonar.
För mig har julen varit en högtid då jag bara vill slippa. När man var riktigt liten tänkte man inte så mycket på det, när man blev äldre så var det en plåga. När jag fick mina barn har jag försökt att skapa egna traditioner. Men det var inte lätt eftersom vi flyttade rätt ofta. Skulle då vara vid sista stället vi bodde tillsammans jag och min exman då. Där hände det allt, första året föll julgranen tvärs genom rummet och det skulle bli till en tradition. Året 2004 blev en mysigt år med en liten tomtenisse som föddes bara två dagar före jul och att vi fick komma hem till en julmysig julafton.
Nissen var årets julklapp kan man säga eftersom han igentligen skulle komma efter nyår men jag blev sjuk och måste föda tidigare.
Bara några år senare splittrades vi och julen blev skit igen. Ja bodde flera mil bort från barnen och ja fira den på annandagen på familjecentrum tsm med min mamma, hennes särbo, familjestödjare och soctanten och mina tre barn. Rätt mysigt.
Det här med julen är jobbigt med splittrande föräldrar och mycket har med alkohol och andra sorters droger att göra. Oftast är det här som gör att många barn lider pga sina föräldrars misstag. Själv önskar jag att jag hade sluppit dela med sånt här skit till mina barn men man kan inte förändra den andra, bara sig själv och på nått sätt så lyckades jag göra det.
Idag lever jag med en ny man och jag, och han respekterar nolltollerans när det gäller just alkohol. Även när vi är hos släktingar så är vi noga med att det är nolltorerans som gäller. Sen skiter vi om de blir sura, eftersom det är för barnens bästa vi har infört nolltorerans.
Dagens reflektioner i Al-Anon !
23 December !!
Att sätta sina mål för högt kan både leda till besvikelser och värre motgångar. Den som är perfektionsist och envis håller fast vid sina idéer om hur livet ska se ut, har ofta problem att förstå vad vi i Al-Anon menar med acceptera och frigörelse. Hon kräver för mycket, både av sig själv och av alkohlisten.
Denna tvångsmässiga strävan efter perfektion ett orealistiskt ideal kan vara ett neurotiskt symtom, lika svårt att hantera som alkohlistens tvångsdrickande. Bagateller växer till stora problem som ökar vår förtvivlan när saker och ting inte blir som vi hade tänkt oss och hindrar oss från att acceptera livets verkliga villkor.
Dagens påminnelse
Jag ska lära mig att ge efter, lite här och lite där och acceptera istället för att göra motstånd eller driva igenom uppfattningen. Jag ska försöka uppnå en balans i min frigörelse. det innebär inte att jag lämnar alkohlisten eller slutar visa intresse för honom, utan att jag beslutar mig för att inte bli överdrivet berörd av händelser som egentligen är oviktiga småsaker.
"Om vi lugnt anpassar oss efter vad som är möjligt och uppneligt, får vi uppleva vad lycka är."
Att sätta sina mål för högt kan både leda till besvikelser och värre motgångar. Den som är perfektionsist och envis håller fast vid sina idéer om hur livet ska se ut, har ofta problem att förstå vad vi i Al-Anon menar med acceptera och frigörelse. Hon kräver för mycket, både av sig själv och av alkohlisten.
Denna tvångsmässiga strävan efter perfektion ett orealistiskt ideal kan vara ett neurotiskt symtom, lika svårt att hantera som alkohlistens tvångsdrickande. Bagateller växer till stora problem som ökar vår förtvivlan när saker och ting inte blir som vi hade tänkt oss och hindrar oss från att acceptera livets verkliga villkor.
Dagens påminnelse
Jag ska lära mig att ge efter, lite här och lite där och acceptera istället för att göra motstånd eller driva igenom uppfattningen. Jag ska försöka uppnå en balans i min frigörelse. det innebär inte att jag lämnar alkohlisten eller slutar visa intresse för honom, utan att jag beslutar mig för att inte bli överdrivet berörd av händelser som egentligen är oviktiga småsaker.
"Om vi lugnt anpassar oss efter vad som är möjligt och uppneligt, får vi uppleva vad lycka är."
tisdag 21 december 2010
Barnens jul !!
Så här års är det många barn som ser julen som ett rent helvete. Jag vill berätta om en liten pojke. Vi kan kalla honom Tristan. Tristan bodde med sin mamma i en lägenhet någonstans i Sverige. Varje jul hade Tristan ont i magen, avundades sina vänner för de hade julstämning hemma, men inte Tristan. Tristans mamma var ensamstående och var otrevlig. Hans mamma var alkohlist och hon drog hem fulla, äckliga män som var utklädda till tomtar. Dessa tomtar gav honom julklappar men många av mammas tomtar gav han stryk iställlet för att Tristan var i vägen för hans mamma.
Tristan hade en styvpappa som var elak, många gånger utfärda han sexuellt på honom och hota med att säger du ett ljud om detta så dödar jag dig. Tristan kände att han hade inget val. Så han höll tyst.
I många år drömde Tristan att få berätta sina minnen, sina upplevelser som plågar honom. Han drömde om en familj att få dela julkänslan med. Skulle Tristan komma ur detta helvete. Det är upp till Tristan själv om han är redo att släppa taget.
Fotnot: Tristan heter något annat irl.
Många barn runt om i världen lider pga att de ser nåns familjemedlem bli slagen eller att de missbrukar. Många barn vet inte vem de ska vända sig till och blir tystlåtna.
Tips till er barn och ungdommar:
Våga anmäla till polis eller sociala myndigheter.
Våga berätta om vad som sker. Ju tidigare ni berättar ju lättare är det att bearbeta det som sker.
I den här berättelsen om Tristan så har han traumatiska minnen och svårt självförtoende och det är förståligt. Men kom i håg det är aldrig erat fel att ni växer upp i skuggan av missbruk eller i misshandel. Vi har ju inte bett om att födas till sånt helvete.
Som jag nämt innan så kan ni maila mig på natahlie.berglund@gamil.com.
Ni kan också kommentera här i bloggen om ni undrar över något. Om ni känner någon som har någon nära vän eller släkting som blir utsatt för våld och ni vill att jag ska ta upp det här i bloggen. Så skriv ner det till mig.
Trevlig jul och kram på er alla.
Tristan hade en styvpappa som var elak, många gånger utfärda han sexuellt på honom och hota med att säger du ett ljud om detta så dödar jag dig. Tristan kände att han hade inget val. Så han höll tyst.
I många år drömde Tristan att få berätta sina minnen, sina upplevelser som plågar honom. Han drömde om en familj att få dela julkänslan med. Skulle Tristan komma ur detta helvete. Det är upp till Tristan själv om han är redo att släppa taget.
Fotnot: Tristan heter något annat irl.
Många barn runt om i världen lider pga att de ser nåns familjemedlem bli slagen eller att de missbrukar. Många barn vet inte vem de ska vända sig till och blir tystlåtna.
Tips till er barn och ungdommar:
Våga anmäla till polis eller sociala myndigheter.
Våga berätta om vad som sker. Ju tidigare ni berättar ju lättare är det att bearbeta det som sker.
I den här berättelsen om Tristan så har han traumatiska minnen och svårt självförtoende och det är förståligt. Men kom i håg det är aldrig erat fel att ni växer upp i skuggan av missbruk eller i misshandel. Vi har ju inte bett om att födas till sånt helvete.
Som jag nämt innan så kan ni maila mig på natahlie.berglund@gamil.com.
Ni kan också kommentera här i bloggen om ni undrar över något. Om ni känner någon som har någon nära vän eller släkting som blir utsatt för våld och ni vill att jag ska ta upp det här i bloggen. Så skriv ner det till mig.
Trevlig jul och kram på er alla.
Databeroende !!
Nånting är fel, nånting får mig att se och känna att det är fel. När man vänder på dygnen, är uppe i över tolv timmar och sitter mest dels framför datorn. Spelar ingen roll ifall det är Wow, filmer, facebook eller andra onlinesajter. som spel, osv. Nånting är fel och det är bara du som kan komma ur det. minns första steget:
1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen
- att våra liv hade blivit ohanterliga.
Minns nu att detta är för akohol och vi byter ut alkoholen mot datan. Vem blir drabbad om nån familjemedlem fastnar i det här. Ja det är övriga i familjen, din omgivning, ditt jobb, din hälsa osv.
I bloggen http://sancha.bloggplatsen.se beskriver hon/han hur är ditt databeroende ?
Det första man gör när man vaknar är sätter sig framför datan, det sista man gör när det gått flera timmar..borde kanske äta. Sen neej lite till och det går flera timmar igen. Kanske man ska gå ut. Hjärnan säger orkar inte och du är ännu kvar i datan. Sen går kvällen och hjärnan vill sova men då är du så övertröttad att du är vaken flera timmar tillslut du stupar du nästan ner i ditt tagentbord av utmattning.
Det här med datan var inte så vanligt då jag växte upp men då fanns det tvspel istället och var lika beroendeframkallande. Vi växer i en värld som är mer och mer farligare. Det gäller att vara stark och erkänna våra fel och brister och våga ta det första steget.
Innan min man och innan jag fick hand om mina barn igen efter en lång strävan med soc om mina barns vårdnad så fanns bara datan i mitt liv. Tills jag fick nog och var tvungen att anmäla personer för trakasseringar. För det är inte bara att surfa runt på nätet och leka i spel, och sånt man ska akta sig också.
Det råd jag kan ge är:
Släpp taget,
Stå upp och erkänn.
Våga berätta för vänner elller anhöriga.
Be om hjälp.
Ta till dig den hjälp du får.
Det är svårt men en dag lyckas man. Är du spelberoende finns Anonyma spelare (GA) program att gå. Finns även på de öppna AA-möten runt om i Sverige också.
Så lycka till.
Ps ifall ni önskas prata med mig finns jag på mailadressen: natahlie.berglund@gmail.com
1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen
- att våra liv hade blivit ohanterliga.
Minns nu att detta är för akohol och vi byter ut alkoholen mot datan. Vem blir drabbad om nån familjemedlem fastnar i det här. Ja det är övriga i familjen, din omgivning, ditt jobb, din hälsa osv.
I bloggen http://sancha.bloggplatsen.se beskriver hon/han hur är ditt databeroende ?
Det första man gör när man vaknar är sätter sig framför datan, det sista man gör när det gått flera timmar..borde kanske äta. Sen neej lite till och det går flera timmar igen. Kanske man ska gå ut. Hjärnan säger orkar inte och du är ännu kvar i datan. Sen går kvällen och hjärnan vill sova men då är du så övertröttad att du är vaken flera timmar tillslut du stupar du nästan ner i ditt tagentbord av utmattning.
Det här med datan var inte så vanligt då jag växte upp men då fanns det tvspel istället och var lika beroendeframkallande. Vi växer i en värld som är mer och mer farligare. Det gäller att vara stark och erkänna våra fel och brister och våga ta det första steget.
Innan min man och innan jag fick hand om mina barn igen efter en lång strävan med soc om mina barns vårdnad så fanns bara datan i mitt liv. Tills jag fick nog och var tvungen att anmäla personer för trakasseringar. För det är inte bara att surfa runt på nätet och leka i spel, och sånt man ska akta sig också.
Det råd jag kan ge är:
Släpp taget,
Stå upp och erkänn.
Våga berätta för vänner elller anhöriga.
Be om hjälp.
Ta till dig den hjälp du får.
Det är svårt men en dag lyckas man. Är du spelberoende finns Anonyma spelare (GA) program att gå. Finns även på de öppna AA-möten runt om i Sverige också.
Så lycka till.
Ps ifall ni önskas prata med mig finns jag på mailadressen: natahlie.berglund@gmail.com
lördag 18 december 2010
Första steget i Tolvstegen !
Första Steget::
Vi erkände attt vi var maktkösa inför alkoholen och att vi förlorade kontrollen över våra lin.
I första steget erkänner du inte kam kan kontrollera ditt drickande eller ditt bruk av droger och att du därför är maktlös, att du förlorade kontrollen över ditt liv. Första steget är utformat för att hjälpa alkoholister att förstå ett grundläggande och oemotsägligt faktum: Närhelst du använder alkohol (eller andra droger) kan du aldrig vara säker på hur det hur det kommer att sluta. Detta är kärnan i att ha förlorat kontrollen. Ibland dricker alkohlister måttligt utan synbara eller dkadliga effekter. Andra gånger eskalerar deras drickande utan rim och rason och de börjar agera på ett sätt som både skadar dem själva och dem de älskar.
Dessa episoder av kontrollförlust gör att deras liv blir ohanterligt och ger upphov till skam, skuld och gnagande smärta. De försöker sluta men kan inte. Så de försöker på nytt och misslyckas åter. För varje nytt misslyckande ökar skammen, skuldkänslorna leder till förnekande, Alkohlister ljuger inför sig själva om verkligheten och de försöker ljuga inför andra. De har prövat alla sätt att sluta men inget har hjälpt. De har förlorat allt hopp. De inser att de inte kan klara detta på egen hand genom att använda de gamla tänkesätten, men de känner inte till något annat sätt. Inom AA talar man om att man når sin botten. Spriten har besegrat dem och de är berädda att sluta försöker dricka kontterat och istället prova något helt nytt.
Första steget har omarbetats för att använda i andra tolvstegsprogram. Inom till exempel Anonyma Narkomaner lyder steget: " Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att våra liv hade blivit ohanterliga, "
Nyckeln till första steget består i att inse att man har ett problem och sedan komma underfund med at man har försökt alla sätt at ta itu med problemet men att inget hjälpt. De väsentliga är att uppge riktigt erkänna att du lärt dig göra saker och ting. Kort sagt: "Du klarar det inte själv".
Fotnot: Detta inlägg är från boken Att förstå de tolv stegen " Så här fungerar du ditt sätt att leva ett steg i taget. # av Terence T. Gorski.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Som man berättade i tolvstegen så finns det en rad andra steg också. Själv erkände jag att jag är maktlös med att kontrollera mediciner och vill gärna överdosera. Det händer inte ofta. Varför jag gör det handlar om att jag reagerar på saker och ting och skapar oro inom mig. Kallas för deperation som leder till att jag får svåra trauman och då kommer de där jäkla medicinerna in. Vill inte men jag kan inte sluta visst jag försöker att läsa tolvstegsprogrammen men det är svårt när ma ninte har rätt sorts hjälp..
Men en dag ska jag lyckas det lovar jag. // Natta
Vi erkände attt vi var maktkösa inför alkoholen och att vi förlorade kontrollen över våra lin.
I första steget erkänner du inte kam kan kontrollera ditt drickande eller ditt bruk av droger och att du därför är maktlös, att du förlorade kontrollen över ditt liv. Första steget är utformat för att hjälpa alkoholister att förstå ett grundläggande och oemotsägligt faktum: Närhelst du använder alkohol (eller andra droger) kan du aldrig vara säker på hur det hur det kommer att sluta. Detta är kärnan i att ha förlorat kontrollen. Ibland dricker alkohlister måttligt utan synbara eller dkadliga effekter. Andra gånger eskalerar deras drickande utan rim och rason och de börjar agera på ett sätt som både skadar dem själva och dem de älskar.
Dessa episoder av kontrollförlust gör att deras liv blir ohanterligt och ger upphov till skam, skuld och gnagande smärta. De försöker sluta men kan inte. Så de försöker på nytt och misslyckas åter. För varje nytt misslyckande ökar skammen, skuldkänslorna leder till förnekande, Alkohlister ljuger inför sig själva om verkligheten och de försöker ljuga inför andra. De har prövat alla sätt att sluta men inget har hjälpt. De har förlorat allt hopp. De inser att de inte kan klara detta på egen hand genom att använda de gamla tänkesätten, men de känner inte till något annat sätt. Inom AA talar man om att man når sin botten. Spriten har besegrat dem och de är berädda att sluta försöker dricka kontterat och istället prova något helt nytt.
Första steget har omarbetats för att använda i andra tolvstegsprogram. Inom till exempel Anonyma Narkomaner lyder steget: " Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att våra liv hade blivit ohanterliga, "
Nyckeln till första steget består i att inse att man har ett problem och sedan komma underfund med at man har försökt alla sätt at ta itu med problemet men att inget hjälpt. De väsentliga är att uppge riktigt erkänna att du lärt dig göra saker och ting. Kort sagt: "Du klarar det inte själv".
Fotnot: Detta inlägg är från boken Att förstå de tolv stegen " Så här fungerar du ditt sätt att leva ett steg i taget. # av Terence T. Gorski.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Som man berättade i tolvstegen så finns det en rad andra steg också. Själv erkände jag att jag är maktlös med att kontrollera mediciner och vill gärna överdosera. Det händer inte ofta. Varför jag gör det handlar om att jag reagerar på saker och ting och skapar oro inom mig. Kallas för deperation som leder till att jag får svåra trauman och då kommer de där jäkla medicinerna in. Vill inte men jag kan inte sluta visst jag försöker att läsa tolvstegsprogrammen men det är svårt när ma ninte har rätt sorts hjälp..
Men en dag ska jag lyckas det lovar jag. // Natta
torsdag 16 december 2010
Ett utsuddat minne !
Tiden är det förflutna. Tiden som fick mig att skrika av smärta. Jag hade precis fyllt 31 år och insåg att jag var medberoende till en alkohlist. Jag visste inget om vad känslor var, kunde inte säga till mina barn att jag älskade dem.
Första gången jag klev in som medberoende till en alkohlist fick jag även veta att jag vvar ett vuxet barn. Jag var livrädd att möta mina känslor, gjorde så ont i hela kroppen...Fan vad jag hatade smärtan så många gånger jag grät i kudden om kvällarna. Ensamheten, sprckta förhållanden pga alkohlister, mytomaner, arbetsnarkomaner och andra äckliga dräggelmän som utnyttkade mig.
där satt jag och såg hela min barndom framför mig i ett bildspel som mina ögon provocerade fram.
Tredje gången jag satt på det där mötet blev jag arg. Herregud det var ju väl inte jag som var alkohlisten jag var med och det var han som hade problem inte jag. Ledaren svarade: Jo det är du som har det största problemet att se till att han skruvar på korken.
Efter att min dåvarande man (exet) började själv gå på möterna för att bli frisk, återföll han in i en rad andra missbruk bla. smsberoende, sexmissbruk och även återföll han i alkoholen ett flertals tillfällen. Dessutom förnekade han på mötena att han hade tagit återfall.
2007 fick det vara nog när åter min ledare sa till mig att gå hem och prata med gubben och ställa mig själv frågan om jag verkligen älskade honom. Jag har tre barn som jag verkligen älskar, de var och är mitt allt. Men jag hade ingen man som jag älskade. Sist jag älskade honom visste jag inte. Kanske var det innan vår äldsta dotter föddes sen blev det inget mer.
Hur som helst februari 2008 tog jag ut skiljsmässa och december 2008 började jag lära mig sinnesrobönen utantill och förstod vad den handlade om. Jag kunde inte förändra honom men jag kubde förändra mig själv. Då bestämde jag mig att aldrig bli ett offer till nån som hade makten på mig, som utnyttjade mig, slog på mig eller gjorde annat på mig.
Efter att jag började min vandring återföll jag in i två såna förhållanden. Men i dag när det är december 2010 och jag är omgift med en man som jag verkligen älskar. Och jag kan säga att jag älskar honom för det vet jag att jag gör. Men som sagt ajg vet inte alls när jag älskade mina barns pappa kanske innan allt helvete bröt ut, men det varade bara i fyra månader sen föll allt bit för bit.
Första gången jag klev in som medberoende till en alkohlist fick jag även veta att jag vvar ett vuxet barn. Jag var livrädd att möta mina känslor, gjorde så ont i hela kroppen...Fan vad jag hatade smärtan så många gånger jag grät i kudden om kvällarna. Ensamheten, sprckta förhållanden pga alkohlister, mytomaner, arbetsnarkomaner och andra äckliga dräggelmän som utnyttkade mig.
där satt jag och såg hela min barndom framför mig i ett bildspel som mina ögon provocerade fram.
Tredje gången jag satt på det där mötet blev jag arg. Herregud det var ju väl inte jag som var alkohlisten jag var med och det var han som hade problem inte jag. Ledaren svarade: Jo det är du som har det största problemet att se till att han skruvar på korken.
Efter att min dåvarande man (exet) började själv gå på möterna för att bli frisk, återföll han in i en rad andra missbruk bla. smsberoende, sexmissbruk och även återföll han i alkoholen ett flertals tillfällen. Dessutom förnekade han på mötena att han hade tagit återfall.
2007 fick det vara nog när åter min ledare sa till mig att gå hem och prata med gubben och ställa mig själv frågan om jag verkligen älskade honom. Jag har tre barn som jag verkligen älskar, de var och är mitt allt. Men jag hade ingen man som jag älskade. Sist jag älskade honom visste jag inte. Kanske var det innan vår äldsta dotter föddes sen blev det inget mer.
Hur som helst februari 2008 tog jag ut skiljsmässa och december 2008 började jag lära mig sinnesrobönen utantill och förstod vad den handlade om. Jag kunde inte förändra honom men jag kubde förändra mig själv. Då bestämde jag mig att aldrig bli ett offer till nån som hade makten på mig, som utnyttjade mig, slog på mig eller gjorde annat på mig.
Efter att jag började min vandring återföll jag in i två såna förhållanden. Men i dag när det är december 2010 och jag är omgift med en man som jag verkligen älskar. Och jag kan säga att jag älskar honom för det vet jag att jag gör. Men som sagt ajg vet inte alls när jag älskade mina barns pappa kanske innan allt helvete bröt ut, men det varade bara i fyra månader sen föll allt bit för bit.
Interjuv !!
Interjuv med min man !!
Jag är N i denna interjuv och min man är K.
N. Hej Kristian hur mår du ?
K. Jag vet inte.
N. Jag tänkte ställa lite frågor om dina erfarenhet av missbruk och lite mer om det är okej för dig.
K. Ja det är helt okej.
N.Berätta lite kortfattat om din bakgrund ?
K.Jag är en man med ett helvete till bakgrund.
N.Varför ett helvete?
K. Jag har väst upp med en förälder som var alkohlist och en förälder som inte fanns där.
N.När började du ta droger?
K.När jag var fjorton.
N. Varför började du?
K.Det var ett sätt för att lindra smärtan inom mig.
N.Förstod du vad det skulle innebära?
K.Nånstans förstod jag, men jag tänkte inte på det.
N.Vad fick dig att sluta?
K.Min bror. Han hade precis lyckas sluta och han brydde sig så mycket om mig att han gjorde allt för mig att sluta.
N.Hur gammal var du då?
K. Arton år.
N.Vad blev konsikvencerna av att du sluta?
K.Jag sönk in i en depessioner och mådde jävligt dåligt.
N.Vad för slags hjälp fick du ?
K.Dels min bror och sen fick jag hjälp av KRIS med samtal.
N.För de som inte vet vad KRIS är, kan du berätta vad det är för något ?
K.Det står för Krimenella revansch i Samhellet och kort sagt vill dom hjälpa de krimenella i samhället och ge dem en andra chans.
N. Hur länge har du varit drogfri?
K. Nu till nyår är det två år sedan.
N.Bra jobbat. Man får säga grattis.
K.Jag bugar och bockar och takar.
N.Har du någongång försökt bytt ut en drog mot ett annat missbruk ?
K.Ha..en drog som är lika farlig som Narkotika..
N.Vilken då ?
K.Alkoholen,
N.Ajdå..varför gjorde du det?
K.Jag ville helt enkelr dämpa ångesten.
N.Men du lyckades ändå sätta gränser ?
K.Ja till sist.
N.VEm fick dig att sluta ?
K.Min fru och en av hennes kompisar.
N.Hur gör du idag för att hålla dig borta från ditt missbruk?
K.Pratar om det, är mer öppen.
N.Läser du någon form av AA-literatur?
K.Ja först och främst min frus blogg, sen när min fru inte ser på så läser jag igenom Al-Anons bok "En dag i taget".
N.Bra Kristian. Läser du tolvstegsprogram också ?
K.Ja.
N.En sista fråga. Till dem som vill sluta med missbruk har du några tips till dem att ge ?
K.Det viktigaste av allt: Var öppen. Ta den hjäp du får. Det är värt det.
N.Okej tack för visat intresse och lycka till i fortsättningen.
K.Tack.
Skulle du vilja bli interjuvad? men inte vill uppge ditt rätta namn i blogginlägger är det ok med ett annat namn. Jag uppger så fotnot som innebär att ditt namn är mellan dig och mig och är hemlighetsstämplat pga din identitet.
Jag är N i denna interjuv och min man är K.
N. Hej Kristian hur mår du ?
K. Jag vet inte.
N. Jag tänkte ställa lite frågor om dina erfarenhet av missbruk och lite mer om det är okej för dig.
K. Ja det är helt okej.
N.Berätta lite kortfattat om din bakgrund ?
K.Jag är en man med ett helvete till bakgrund.
N.Varför ett helvete?
K. Jag har väst upp med en förälder som var alkohlist och en förälder som inte fanns där.
N.När började du ta droger?
K.När jag var fjorton.
N. Varför började du?
K.Det var ett sätt för att lindra smärtan inom mig.
N.Förstod du vad det skulle innebära?
K.Nånstans förstod jag, men jag tänkte inte på det.
N.Vad fick dig att sluta?
K.Min bror. Han hade precis lyckas sluta och han brydde sig så mycket om mig att han gjorde allt för mig att sluta.
N.Hur gammal var du då?
K. Arton år.
N.Vad blev konsikvencerna av att du sluta?
K.Jag sönk in i en depessioner och mådde jävligt dåligt.
N.Vad för slags hjälp fick du ?
K.Dels min bror och sen fick jag hjälp av KRIS med samtal.
N.För de som inte vet vad KRIS är, kan du berätta vad det är för något ?
K.Det står för Krimenella revansch i Samhellet och kort sagt vill dom hjälpa de krimenella i samhället och ge dem en andra chans.
N. Hur länge har du varit drogfri?
K. Nu till nyår är det två år sedan.
N.Bra jobbat. Man får säga grattis.
K.Jag bugar och bockar och takar.
N.Har du någongång försökt bytt ut en drog mot ett annat missbruk ?
K.Ha..en drog som är lika farlig som Narkotika..
N.Vilken då ?
K.Alkoholen,
N.Ajdå..varför gjorde du det?
K.Jag ville helt enkelr dämpa ångesten.
N.Men du lyckades ändå sätta gränser ?
K.Ja till sist.
N.VEm fick dig att sluta ?
K.Min fru och en av hennes kompisar.
N.Hur gör du idag för att hålla dig borta från ditt missbruk?
K.Pratar om det, är mer öppen.
N.Läser du någon form av AA-literatur?
K.Ja först och främst min frus blogg, sen när min fru inte ser på så läser jag igenom Al-Anons bok "En dag i taget".
N.Bra Kristian. Läser du tolvstegsprogram också ?
K.Ja.
N.En sista fråga. Till dem som vill sluta med missbruk har du några tips till dem att ge ?
K.Det viktigaste av allt: Var öppen. Ta den hjäp du får. Det är värt det.
N.Okej tack för visat intresse och lycka till i fortsättningen.
K.Tack.
Skulle du vilja bli interjuvad? men inte vill uppge ditt rätta namn i blogginlägger är det ok med ett annat namn. Jag uppger så fotnot som innebär att ditt namn är mellan dig och mig och är hemlighetsstämplat pga din identitet.
Steget efter !!
känner att jag hela tiden ligger steget efter att skriva här. Men förr desto bättre. Men hur som hälst så läste jag Al-Anons En dag i taget för min man igår och så här stod det.
15 December
Jag håller på att lära mig vara uppmärksam på mig själv i de situationer då jag reagerar överkänsligt på det som händer mig eller sägs till mig. Om jag märker att jag att jag fortfarande förfasar mig över och lider av gamla misstag och besvikelser ska jag erkänna det och göra något åt det. På samma sätt ska jag akta mig för att ta ut morgondagens bekymmer i förväg. Hur kan jag veta vad som kommer att hända ?
Denna medvetenhet kommer av att vi studerar Al-Anons program. Det visar mig hur jag, genom att ta en dag i taget, kan komma över mina handikapp.
Jag har inga problem att klara den här dagen, om jag inte slösar energi på destruktiva känslor, om jag undviker att provocera fram gräl och låter bli att kritisera, klaga och klandra.
Dagens påminnelse:
När någonting stöt mig idag ska jag fårga mig själv: " Är detta migg problem? " - " Betyder det verkligen så mycket?" -"År det viktigt?"
"I dag ska jag observera mina reaktioner och vad jag frestas att säga eller göra."
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dagens text i Al-Anon lyder.
16 December:
Det finns superoptimister som tror att Al_Anon besitter en magisk formel för lösningen på livets alla problem: en timmer i veckan på ett möte och allt kommer att ordna sig.
För en familj vars hälsa och överlevnad står på spel är lösningen inte enkel, men superoptimisten håller fast vid sin illusion om att Al-Anon "fixar" alla problem. Här "fixas" ingenting, allt beror på oss själva. Inte bara på att går på ett möte en gång i veckan utan på att vi läser en hel del Al-Anon-litteratur däremellan, ständigt repeterar principerna /Stegen, Traditionerna, Begreppen, slagorden och Sinnesrobönen) och hela tiden tilllämpar det vi lär oss.
Al-Anon ger oss verkligen lösningen, men det är vi som måste använda den.
Dagens påminnelse:
Att totalt förändra vårt sätt att tänka är en enorm uppgift för oss och den kan vi inte ta för lätt på. Många tusentals medlemmar kan emellertid intyga att detta är den mest effektiva och upplyftande metod som står till buds för att läka relationerna i en störd familj!
"Lyssna, läs, tänk och tillämpa. Det är Al-Anons uppmaning till alla som verkligen vill förändra sina liv."
15 December
Jag håller på att lära mig vara uppmärksam på mig själv i de situationer då jag reagerar överkänsligt på det som händer mig eller sägs till mig. Om jag märker att jag att jag fortfarande förfasar mig över och lider av gamla misstag och besvikelser ska jag erkänna det och göra något åt det. På samma sätt ska jag akta mig för att ta ut morgondagens bekymmer i förväg. Hur kan jag veta vad som kommer att hända ?
Denna medvetenhet kommer av att vi studerar Al-Anons program. Det visar mig hur jag, genom att ta en dag i taget, kan komma över mina handikapp.
Jag har inga problem att klara den här dagen, om jag inte slösar energi på destruktiva känslor, om jag undviker att provocera fram gräl och låter bli att kritisera, klaga och klandra.
Dagens påminnelse:
När någonting stöt mig idag ska jag fårga mig själv: " Är detta migg problem? " - " Betyder det verkligen så mycket?" -"År det viktigt?"
"I dag ska jag observera mina reaktioner och vad jag frestas att säga eller göra."
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dagens text i Al-Anon lyder.
16 December:
Det finns superoptimister som tror att Al_Anon besitter en magisk formel för lösningen på livets alla problem: en timmer i veckan på ett möte och allt kommer att ordna sig.
För en familj vars hälsa och överlevnad står på spel är lösningen inte enkel, men superoptimisten håller fast vid sin illusion om att Al-Anon "fixar" alla problem. Här "fixas" ingenting, allt beror på oss själva. Inte bara på att går på ett möte en gång i veckan utan på att vi läser en hel del Al-Anon-litteratur däremellan, ständigt repeterar principerna /Stegen, Traditionerna, Begreppen, slagorden och Sinnesrobönen) och hela tiden tilllämpar det vi lär oss.
Al-Anon ger oss verkligen lösningen, men det är vi som måste använda den.
Dagens påminnelse:
Att totalt förändra vårt sätt att tänka är en enorm uppgift för oss och den kan vi inte ta för lätt på. Många tusentals medlemmar kan emellertid intyga att detta är den mest effektiva och upplyftande metod som står till buds för att läka relationerna i en störd familj!
"Lyssna, läs, tänk och tillämpa. Det är Al-Anons uppmaning till alla som verkligen vill förändra sina liv."
onsdag 15 december 2010
Att vara sponsor !!
Jag ska inleda med gårdagens skrift från " En dag i taget" med Al_Anon.
14 December
sponsorskap - vad det innebär (P-31). Det är titeln på ett häfte som finns tillgängligt för alla medlemmar. För många av oss är detta något nytt. vi kanske betvivalr att vi inte har tid att ta på oss nångon annans problem. Att vara sponsor är en fin upplevelse. Det är dessutom en utmärkt utbildning i ämnet "mänskliga relationer och andlig tillväxt".
När vi väl tar på oss ett sponsoruppdrag blir vi förvånade över hur mycket av aL-Anons program vi tagit till oss. I det personliga utbytet av erfarenhet mellan sponsor och den som sponsras, är det ofta sponsorn som får den största behållningen!
Dagens påminnelse:
Det är inte bara nykomlingen som har nytta av att kunna vända sig till en speciell person för vägledning även den som varit med i programmet länge kan känna att en medlem, som har andra och kanske djupare insikter, kan vara till enorm hjälp. Som en medlem uttryckte det: " ...varen kom inte från böckerna utan från det ömsesidiga engagemanget och de tankar som kunde uttalas högt och delas med någon man kände förtoende för. "
"Jag vill bestämt rekommendera var och en i Al-Anon att engagera sig i sponsorverksamheten. Den öppnar en helt ny del av sinnet och hjärtat. Det är ett stort arbete och du kommer att växa med det. "
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Av erfarenheter så kan jag säga så här om att vara sponsor. Det är unikt, och värdefull. Men man ska tänka efter rejält innan man tar på sig rollen att bli sponsor åt en medmänniska. Är man själv mitt uppe i en relation där man inte själv kan kontrollera sina egna behov ska man nog se upp. Som sponsor ska man ingripa med stöttning, råd och hjälp. Men man bör nog också be om en högre makt för att själv ge sig en stöttning.
Många tar på sig sponsoransvaret och förlorar själv kontrollen även om de har erfarenheter kring missbruk osv.
Det jag rekomendera till folk som vill vara sponsor till en medmänniska är:
1. Läs AA- litteratur eller andra litteraturen inom missbruk.
2. Arbeta med tolvstegen.
3.Tänk igenom innan du tar på dig ansvaret att bli sponsor.
4.Var stark för du ska ju ingripa kanske 24/dygnet.
5.Känner du att du inte längre kan ha ansvar för den person du hjälper ska du vara ärlig och lojal och säga till.
6. Känner du att denna person du hjälper behöver läkarvård, pyskerativård eller annan form av vård. Se till att hon/han får den hjälp som behövs.
Av dessa erfarenheter har jag själv blivit stark. Jag har själv stått där med facit i handen. Tänkt och blivit häpen över att det faktiskt finns hjälp att få.
En nära vän berätta för mig för inte så länge sen att jag behöva psykerativård men läkaren sände hem mig trotts att jag var rejält sjukt i en djup deperation. Följden blev att jag tog överdosera en massa mediciner. Först då blev mina anhöriga oroliga och jag kom under bevakning av läkarvård och inlagd för mina svåra deperationer.
Så tänk till innan du tar ansvar för en annan människa, du kan rädda liv att ta personen till ett AA, ett sjukhus eller något annat.
14 December
sponsorskap - vad det innebär (P-31). Det är titeln på ett häfte som finns tillgängligt för alla medlemmar. För många av oss är detta något nytt. vi kanske betvivalr att vi inte har tid att ta på oss nångon annans problem. Att vara sponsor är en fin upplevelse. Det är dessutom en utmärkt utbildning i ämnet "mänskliga relationer och andlig tillväxt".
När vi väl tar på oss ett sponsoruppdrag blir vi förvånade över hur mycket av aL-Anons program vi tagit till oss. I det personliga utbytet av erfarenhet mellan sponsor och den som sponsras, är det ofta sponsorn som får den största behållningen!
Dagens påminnelse:
Det är inte bara nykomlingen som har nytta av att kunna vända sig till en speciell person för vägledning även den som varit med i programmet länge kan känna att en medlem, som har andra och kanske djupare insikter, kan vara till enorm hjälp. Som en medlem uttryckte det: " ...varen kom inte från böckerna utan från det ömsesidiga engagemanget och de tankar som kunde uttalas högt och delas med någon man kände förtoende för. "
"Jag vill bestämt rekommendera var och en i Al-Anon att engagera sig i sponsorverksamheten. Den öppnar en helt ny del av sinnet och hjärtat. Det är ett stort arbete och du kommer att växa med det. "
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Av erfarenheter så kan jag säga så här om att vara sponsor. Det är unikt, och värdefull. Men man ska tänka efter rejält innan man tar på sig rollen att bli sponsor åt en medmänniska. Är man själv mitt uppe i en relation där man inte själv kan kontrollera sina egna behov ska man nog se upp. Som sponsor ska man ingripa med stöttning, råd och hjälp. Men man bör nog också be om en högre makt för att själv ge sig en stöttning.
Många tar på sig sponsoransvaret och förlorar själv kontrollen även om de har erfarenheter kring missbruk osv.
Det jag rekomendera till folk som vill vara sponsor till en medmänniska är:
1. Läs AA- litteratur eller andra litteraturen inom missbruk.
2. Arbeta med tolvstegen.
3.Tänk igenom innan du tar på dig ansvaret att bli sponsor.
4.Var stark för du ska ju ingripa kanske 24/dygnet.
5.Känner du att du inte längre kan ha ansvar för den person du hjälper ska du vara ärlig och lojal och säga till.
6. Känner du att denna person du hjälper behöver läkarvård, pyskerativård eller annan form av vård. Se till att hon/han får den hjälp som behövs.
Av dessa erfarenheter har jag själv blivit stark. Jag har själv stått där med facit i handen. Tänkt och blivit häpen över att det faktiskt finns hjälp att få.
En nära vän berätta för mig för inte så länge sen att jag behöva psykerativård men läkaren sände hem mig trotts att jag var rejält sjukt i en djup deperation. Följden blev att jag tog överdosera en massa mediciner. Först då blev mina anhöriga oroliga och jag kom under bevakning av läkarvård och inlagd för mina svåra deperationer.
Så tänk till innan du tar ansvar för en annan människa, du kan rädda liv att ta personen till ett AA, ett sjukhus eller något annat.
söndag 12 december 2010
Min kamp !
Jag frågade min man om han blir något klokare eller rättare sagt hjälpt av att höra mina berättelser från tiden förflutet och läsa det jag skriver i mina bloggar, då menar jag denna blogg " nattbarn". Han svarade ja faktiskt. Men om det är nu lättare att läsa via bloggar hur de har blivit hjälpta så ska jag nu ta fram två tolkningar som jag mixtrade om när det gäller sinnesrobönen.
1. Ja´ve ge mig sinnesro
Att lämna det förflutna
och att acceptera det jag
inte kunde förändra.
Modet att förändra det jag vet
och förstånder att inse skillnaden.
i sammarbete att jag började studera med Jehovas vittnen så tyckte jag att Jehova var passande namn i bönen. Efter en tid fick jag även veta att Jehova är Gud men i många biblar har hans namn tagits bort och ersatts den med endast Gud.
2. Gud hjälp mig att motstå
alkoholen och drogens helvete.
Hjälp mig att acceptera
mitt förflutna och gå vidare med
mit liv som det är nu.
Jag har förstånd att förändra
mitt liv så som jag ser på det
mod att övervinna det som varit
och förstånd att inse skillnaden.
Amen.
Den här tolkningen gav jag min man för ett tag sen och ja han tog till sig bönen och rabbla den lite då och då.
Så det här med bön och meditation är en bra sätt att jobba för en god tillfrisknade.
I 11:e steget sökte vi ju i bön och meditation att fördjupa vår kontakt med Gud sådan som vi uppfattade honom.
Så då kom man åter in på sinnesrobönen för har man lärt sig bönen och man även förstår vad den handlar om så kan man skapa sin egen version av bönen. OCh som jag skrev i mina bönen var det så jag kom vidare på.
Så ge inte upp när du kommit till 11:e steget och ska gå vidare till det 12: e steget gör ibland är det bra att blicka tillbaka på stegen och se över hur det såg ut innan man började sin vandring och kom på 1:a steget att vi var maktlösa och hade förlorat kontrollen på våra liv.
Så kämpa på..det finns en väg ut.
1. Ja´ve ge mig sinnesro
Att lämna det förflutna
och att acceptera det jag
inte kunde förändra.
Modet att förändra det jag vet
och förstånder att inse skillnaden.
i sammarbete att jag började studera med Jehovas vittnen så tyckte jag att Jehova var passande namn i bönen. Efter en tid fick jag även veta att Jehova är Gud men i många biblar har hans namn tagits bort och ersatts den med endast Gud.
2. Gud hjälp mig att motstå
alkoholen och drogens helvete.
Hjälp mig att acceptera
mitt förflutna och gå vidare med
mit liv som det är nu.
Jag har förstånd att förändra
mitt liv så som jag ser på det
mod att övervinna det som varit
och förstånd att inse skillnaden.
Amen.
Den här tolkningen gav jag min man för ett tag sen och ja han tog till sig bönen och rabbla den lite då och då.
Så det här med bön och meditation är en bra sätt att jobba för en god tillfrisknade.
I 11:e steget sökte vi ju i bön och meditation att fördjupa vår kontakt med Gud sådan som vi uppfattade honom.
Så då kom man åter in på sinnesrobönen för har man lärt sig bönen och man även förstår vad den handlar om så kan man skapa sin egen version av bönen. OCh som jag skrev i mina bönen var det så jag kom vidare på.
Så ge inte upp när du kommit till 11:e steget och ska gå vidare till det 12: e steget gör ibland är det bra att blicka tillbaka på stegen och se över hur det såg ut innan man började sin vandring och kom på 1:a steget att vi var maktlösa och hade förlorat kontrollen på våra liv.
Så kämpa på..det finns en väg ut.
fredag 10 december 2010
Dagens reflektioner i Al-Anon !
10 december:
Mitt liv består av en rad avslöjanden - episoder och händelser av både angenämt och oangenämt slag. Varje dag och varje timma är full av dem, vilket gör det svårt för mig att hålla distans och överblicka det som händer. Jag är för nära.
Om dessa händelser vore som varor i en butik, skulle jag kunna se och avgöra vilka som var bra och vilka som var dåliga. Betraktar jag mitt liv på samma sätt kan jag bli förvånad över att upptäcka, att antalet positiva händelser vida överstiger antalet negativa. Trots detta är jag så intensivt koncentrerad på det som plågar och tynger mig att jag knappast märker allt det trevliga och glädjande som händer varje dag.
Att vara uppmärksam är att vara medveten om omgivningen och omedelbart uppfatta det som händer omkring oss. Vi kan utveckla förmågan att, på samma sätt som när vi ser en film eller en teaterpjäs, vara koncenterade på det som händer i verkligheten.
Dagens påminnelse:
Om jag lär mig att se på allt med nya ögon, kommer jag att upptäcka att jag har all anledning att vara nöjd och tacksam. När jag kommer på mig själv med att fastna i negativa tankar ska jag medvetet vända min uppmärksamhet ifrån dem.
"Låt mig uppmärksamt och med nytt intresse observera även de alldagliga händelser, som varje ny dag innehåller. "
Mitt liv består av en rad avslöjanden - episoder och händelser av både angenämt och oangenämt slag. Varje dag och varje timma är full av dem, vilket gör det svårt för mig att hålla distans och överblicka det som händer. Jag är för nära.
Om dessa händelser vore som varor i en butik, skulle jag kunna se och avgöra vilka som var bra och vilka som var dåliga. Betraktar jag mitt liv på samma sätt kan jag bli förvånad över att upptäcka, att antalet positiva händelser vida överstiger antalet negativa. Trots detta är jag så intensivt koncentrerad på det som plågar och tynger mig att jag knappast märker allt det trevliga och glädjande som händer varje dag.
Att vara uppmärksam är att vara medveten om omgivningen och omedelbart uppfatta det som händer omkring oss. Vi kan utveckla förmågan att, på samma sätt som när vi ser en film eller en teaterpjäs, vara koncenterade på det som händer i verkligheten.
Dagens påminnelse:
Om jag lär mig att se på allt med nya ögon, kommer jag att upptäcka att jag har all anledning att vara nöjd och tacksam. När jag kommer på mig själv med att fastna i negativa tankar ska jag medvetet vända min uppmärksamhet ifrån dem.
"Låt mig uppmärksamt och med nytt intresse observera även de alldagliga händelser, som varje ny dag innehåller. "
torsdag 9 december 2010
Dagens reflektioner
Tänkte börja med ett utdrag från Al-Anons "En dag i taget"
9 December: Det är uppmuntrande att veta att Al-Anon medlemmar världen runt kan vara till inspiration för varandra. Tankar och böner flyger genom rymden för att stödja och stärka oss alla. Följande ord kommer från Al-AnonFamiljegrupper i Frankrike:
"Vi har alla känt oss fastkedjade vid en tung börda, som vi försökt släpa hit och dit. Egentligen var det den som hela tiden släpade runt oss, tills vi totalt tappade orienteringen. Nu är en annan kedja aktuell för oss, den som förenar oss i Al-Anon. Var och en av oss är en länk, varken mer eller mindre viktig än alla de övriga. Vi kan koppla oss samman med denna kedja närhelst vi behöver den"
Dagens påminnelse:
Vilken lättnad att kunna släppa taget om den kedja som förankrade oss vid alkoholismens tunga börda- att veta att vi inte hjälplöst sitter fast i den. Kunskapen om att vi är maktlösa och inte har det minsta inflytande över sjukdomen alkoholism har gjort oss fria- Så enkelt och behagligt det är att vara en länk i denna andra kedja, som förenar oss i Al-Anon och att upptäcka hur vi kan befria oss från de attityder som band oss vid vår oro.
"Den som ger akt på ordet, han finner lycka (Ords 16:20)
Detta är en bra påminnnelse. Att kunna släppa taget om den kedja som förankrade oss vid alkoholismens tunga börda och att veta att vi inte hjälplöst sitter fast i den.
Al-Anons literatur är lättare att förstå sig på än AA-literatur, eftersom den där är lättare att läsa.
9 December: Det är uppmuntrande att veta att Al-Anon medlemmar världen runt kan vara till inspiration för varandra. Tankar och böner flyger genom rymden för att stödja och stärka oss alla. Följande ord kommer från Al-AnonFamiljegrupper i Frankrike:
"Vi har alla känt oss fastkedjade vid en tung börda, som vi försökt släpa hit och dit. Egentligen var det den som hela tiden släpade runt oss, tills vi totalt tappade orienteringen. Nu är en annan kedja aktuell för oss, den som förenar oss i Al-Anon. Var och en av oss är en länk, varken mer eller mindre viktig än alla de övriga. Vi kan koppla oss samman med denna kedja närhelst vi behöver den"
Dagens påminnelse:
Vilken lättnad att kunna släppa taget om den kedja som förankrade oss vid alkoholismens tunga börda- att veta att vi inte hjälplöst sitter fast i den. Kunskapen om att vi är maktlösa och inte har det minsta inflytande över sjukdomen alkoholism har gjort oss fria- Så enkelt och behagligt det är att vara en länk i denna andra kedja, som förenar oss i Al-Anon och att upptäcka hur vi kan befria oss från de attityder som band oss vid vår oro.
"Den som ger akt på ordet, han finner lycka (Ords 16:20)
Detta är en bra påminnnelse. Att kunna släppa taget om den kedja som förankrade oss vid alkoholismens tunga börda och att veta att vi inte hjälplöst sitter fast i den.
Al-Anons literatur är lättare att förstå sig på än AA-literatur, eftersom den där är lättare att läsa.
tisdag 7 december 2010
Dagens morgon timmar !!
Läste " En dag i taget " med Al_Anon innan jag satte mig här och så här står det:
7 December
Man trodde länge att nedanstående visdomsord var daterade 1692 och enligt legenden funna på en kyrkogård i Balitmore. I själva verket är de hämtade ur ett inspirerande verk av en moden amerikansk poet från Terre Haute i Indiana vid namn Max Ehrmann, daterade 1927. Verkets välfunna titel är Desidarata ( lat. önskemäl)
"Färdas fridfullt genom oljud och jakt, och minns den stillhet som kan finnas i tysnaden. Så långt det är möjligt utan att du utlånar dig, stå i gott förhållande till alla. Uttala dina sanningar varsamt och tydligt; lyssna till andra, även till de tröga och okunniga. Också de har något att berätta."
Dagens påminnelse:
På samma sätt som med Sinnesrobönen kan vi upprepa dessa rader varje morgon för att anslå sinnesstämningen för dagen - för att göra den till en god dag. De kan påminna oss om att vi bör vara noga med vårt eget uppförande, så som vi lär oss i Al-Anon. Allting beror på det !
" Jag ska inte låta min inre frid störas av oron runt omkring mig. Jag ska vara hövlig och tolerant samtidigt som jag värnar om min rätt att värna om min rätt att bevara min personlighet. Jag ska lyssna och uppskatta och inte döma källan utifrån hörsägen. "
Med dessa dagens resultat får mig att se bakåt på tiden då jag bodde i Östersund och börja lära känna Sinnesrobönen. försökte googla mig fram till vad som stod vid ingången till kyrkan i Torvalla men jag fann inget.
Men ja kan ta reda på det känner ju folk som bor där. Hur som hälst jobba jag mycket med sinnesrobönen. Vilket gav mig frid och lugn att kämpa mig framåt. Visst det var jobbigt att en del människor inte ville tro mig när jag sa dem sanningen om det som fick mig att ta steget. Jag menar ja är ett vuxet barn, och vi gör saker ibland som är också jobbiga. Men man är inte dum i huvudet, vi kan säga i från vi med. Så tänk på det när nån försöker trycka ner era självförtoenden det finns en väg ut även om den är svår att hitta.
7 December
Man trodde länge att nedanstående visdomsord var daterade 1692 och enligt legenden funna på en kyrkogård i Balitmore. I själva verket är de hämtade ur ett inspirerande verk av en moden amerikansk poet från Terre Haute i Indiana vid namn Max Ehrmann, daterade 1927. Verkets välfunna titel är Desidarata ( lat. önskemäl)
"Färdas fridfullt genom oljud och jakt, och minns den stillhet som kan finnas i tysnaden. Så långt det är möjligt utan att du utlånar dig, stå i gott förhållande till alla. Uttala dina sanningar varsamt och tydligt; lyssna till andra, även till de tröga och okunniga. Också de har något att berätta."
Dagens påminnelse:
På samma sätt som med Sinnesrobönen kan vi upprepa dessa rader varje morgon för att anslå sinnesstämningen för dagen - för att göra den till en god dag. De kan påminna oss om att vi bör vara noga med vårt eget uppförande, så som vi lär oss i Al-Anon. Allting beror på det !
" Jag ska inte låta min inre frid störas av oron runt omkring mig. Jag ska vara hövlig och tolerant samtidigt som jag värnar om min rätt att värna om min rätt att bevara min personlighet. Jag ska lyssna och uppskatta och inte döma källan utifrån hörsägen. "
Med dessa dagens resultat får mig att se bakåt på tiden då jag bodde i Östersund och börja lära känna Sinnesrobönen. försökte googla mig fram till vad som stod vid ingången till kyrkan i Torvalla men jag fann inget.
Men ja kan ta reda på det känner ju folk som bor där. Hur som hälst jobba jag mycket med sinnesrobönen. Vilket gav mig frid och lugn att kämpa mig framåt. Visst det var jobbigt att en del människor inte ville tro mig när jag sa dem sanningen om det som fick mig att ta steget. Jag menar ja är ett vuxet barn, och vi gör saker ibland som är också jobbiga. Men man är inte dum i huvudet, vi kan säga i från vi med. Så tänk på det när nån försöker trycka ner era självförtoenden det finns en väg ut även om den är svår att hitta.
söndag 5 december 2010
Från min gamla Blogg
Det lackas mot jul !!
Filed under: Lite allt möjligt by nattbarn — Lämna en kommentar
December 2, 2010
Det här är kanske många som upplver är en jobbig tid för unga och gamla. Speciellt barn och ungdomar. Splittrade föräldrar, nya familjer, men mest att se nåns förälder inte en s ser sitt barn utan ser sprifflaskan eller sina andra beroende framför barnen.
Många telefonlinjer blir ner ringda, mest är nog BRIS.
Ett tips till er barn och ungdomar..Hjälp finns och behöver ni hjälp så tveka inte att ringa det går lika bra att ringa sjukhusrådjivningen 1177. De har öppet dygnet runt.
Man kan också bo hos sin bästa vän eller hos någon granne som man har bra förtroende till.
Själv ska jag till min bror och jag är nervös eftersom mina barn bor precis intill så min mamma ska dit och säga till gubben att de ska komma in till oss. Men igentligen så är det pappans jul inte min..
säger bara stackars barn att inte få ha sina båda biologiska föräldrar vid sin sida när det är jul. Jag själv skilde mig pga att deras pappa var alkoholmissbrukare och en rad andra missbruk.
Idag är jag lyckligt omgift med en underbar man som är mig guld värd. Så det finns hopp även om det ser mörkt ut..Och vi vuxna ser er barn och ungdomar även om vi kanske inte ens känner eller bor under samma som tak.
Ni får gärna maila mig om ni behöver stöd och råd.
mailadressen är: natahlie.berglund@gmail.com
Många telefonlinjer blir ner ringda, mest är nog BRIS.
Ett tips till er barn och ungdomar..Hjälp finns och behöver ni hjälp så tveka inte att ringa det går lika bra att ringa sjukhusrådjivningen 1177. De har öppet dygnet runt.
Man kan också bo hos sin bästa vän eller hos någon granne som man har bra förtroende till.
Själv ska jag till min bror och jag är nervös eftersom mina barn bor precis intill så min mamma ska dit och säga till gubben att de ska komma in till oss. Men igentligen så är det pappans jul inte min..
säger bara stackars barn att inte få ha sina båda biologiska föräldrar vid sin sida när det är jul. Jag själv skilde mig pga att deras pappa var alkoholmissbrukare och en rad andra missbruk.
Idag är jag lyckligt omgift med en underbar man som är mig guld värd. Så det finns hopp även om det ser mörkt ut..Och vi vuxna ser er barn och ungdomar även om vi kanske inte ens känner eller bor under samma som tak.
Ni får gärna maila mig om ni behöver stöd och råd.
mailadressen är: natahlie.berglund@gmail.com
Från min gamla Blogg
De elfte steget !!
Filed under: Lite allt möjligt by nattbarn — Lämna en kommentar
November 27, 2010
Det elfte steget i AA lyder:
11.Vi försökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud – sådan vi uppfattade Honom -
varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
När jag började med att bearbeta mot att inte vara medberoende och mitt vuxna jag, så sökte jag i bön och meditation efter en förståelse till en alkoholist och även för vuxna barn. Sinnesrobönen gav mig ro och jag insåg tillslut att det inte var så svårt att hitta vägen ut.
Den tolfte traditionen:
11. Vår kontakt med allmänheten är baserad på rörelsens egen kraft snarare än på direkt propaganda. Vi bör alltid iakttaga personlig anonymitet i förhållande till press, film, radio och TV.
Jag var i stort sätt medveten om att jag lära vara i kontakt med allmänheten även om jag ville helst av allt bli lämnad ifred och gå i min egen takt att jobba med ett uppfriskande. Jag sökte kanske inte mig till film, radio och tv utan till vänner runt om på nätet och sökte mycket litteratur för just att vara medberende till alkolister och så vidare.
Detta hjälpte mig och i dag kan jag blicka framåt och minns inget av mitt förflutna. Det händer att jag får minnesluckor men då kan jag bara le åt skiten som om inget hänt.
Så till alla där ute det finns hjälp & det går även att prata med mig. Kram
11.Vi försökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud – sådan vi uppfattade Honom -
varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
När jag började med att bearbeta mot att inte vara medberoende och mitt vuxna jag, så sökte jag i bön och meditation efter en förståelse till en alkoholist och även för vuxna barn. Sinnesrobönen gav mig ro och jag insåg tillslut att det inte var så svårt att hitta vägen ut.
Den tolfte traditionen:
11. Vår kontakt med allmänheten är baserad på rörelsens egen kraft snarare än på direkt propaganda. Vi bör alltid iakttaga personlig anonymitet i förhållande till press, film, radio och TV.
Jag var i stort sätt medveten om att jag lära vara i kontakt med allmänheten även om jag ville helst av allt bli lämnad ifred och gå i min egen takt att jobba med ett uppfriskande. Jag sökte kanske inte mig till film, radio och tv utan till vänner runt om på nätet och sökte mycket litteratur för just att vara medberende till alkolister och så vidare.
Detta hjälpte mig och i dag kan jag blicka framåt och minns inget av mitt förflutna. Det händer att jag får minnesluckor men då kan jag bara le åt skiten som om inget hänt.
Så till alla där ute det finns hjälp & det går även att prata med mig. Kram
Från min gamla Blogg
Hej igen !
Filed under: Lite allt möjligt by nattbarn — Lämna en kommentar
November 24, 2010
Har inget ämne idag så ja tar mig lite akt och berättar rakt upp och ner. Idag vräker det ner med snö och blåser. En av våra katter ligger i fönstret och sover. Lära bara ta några bilder och naturligtvis så vakna ju hon. Inne i sovrummet ringer mobillarmet och min man ska upp.
När ja var barn blev man väckt av en pappa som stack in huvudet och sa nått med ” från på dig, vilket betyder vakna på dig nu. Det måste vara Järvsö dialekt eller nått.
Att vara barn på den tiden är ungefär samma sak idag att vara barn. Speciellt när man var barn till alkoholister. Man såg inte så mycket av sina föräldrar. Min pappa blev tidigt pensionerad medans mamma fick slita med att jobba. Hon led av reumatiska ledvärk och var ständigt sjukskriven.
Ofta stängde man in sig på sitt rum och lyssna på musik. Skriva var mitt stora intresse. när jag skrev var inne i min fantasi med hur jag ville vara, hur mina färäldrar var och hur jag ville leva när jag blev stor.
Att leva med detta är samma sak som när jag växte upp, man vill inte säga någon om hur man har det i sina familjer som lever under dessa omständigheter.
Men idag finns det mer resurser fler myndigheter som rycker in.
Att vara barn i dagens samhälle ökar oro hos andra. De skapar en mur med sin egna faror. Internet kryllar det av barn och ungdomar som stänger in sig leker med farorna. Jag har mött många såna barn och ungdomar och jag blir lika förvånad varje gång. Ibland händer det att vi addar varann på msn och pratar och barnet öppnar sig och berättar vad som hänt. Det händer att barnen tackar mig efteråt och jag blir jätteglad att jag har kunnat rädda ett barn.
Så var rädd om er barn och ungdomar ta hand om er. Ni är alla lika värda.
När ja var barn blev man väckt av en pappa som stack in huvudet och sa nått med ” från på dig, vilket betyder vakna på dig nu. Det måste vara Järvsö dialekt eller nått.
Att vara barn på den tiden är ungefär samma sak idag att vara barn. Speciellt när man var barn till alkoholister. Man såg inte så mycket av sina föräldrar. Min pappa blev tidigt pensionerad medans mamma fick slita med att jobba. Hon led av reumatiska ledvärk och var ständigt sjukskriven.
Ofta stängde man in sig på sitt rum och lyssna på musik. Skriva var mitt stora intresse. när jag skrev var inne i min fantasi med hur jag ville vara, hur mina färäldrar var och hur jag ville leva när jag blev stor.
Att leva med detta är samma sak som när jag växte upp, man vill inte säga någon om hur man har det i sina familjer som lever under dessa omständigheter.
Men idag finns det mer resurser fler myndigheter som rycker in.
Att vara barn i dagens samhälle ökar oro hos andra. De skapar en mur med sin egna faror. Internet kryllar det av barn och ungdomar som stänger in sig leker med farorna. Jag har mött många såna barn och ungdomar och jag blir lika förvånad varje gång. Ibland händer det att vi addar varann på msn och pratar och barnet öppnar sig och berättar vad som hänt. Det händer att barnen tackar mig efteråt och jag blir jätteglad att jag har kunnat rädda ett barn.
Så var rädd om er barn och ungdomar ta hand om er. Ni är alla lika värda.
Från min gamla Blogg
Nattbarn !!
Filed under: Lite allt möjligt by nattbarn — Lämna en kommentar
November 23, 2010
Antar att man ska sova om nätterna. Men det var ett tag sen som jag var uppe en hela natt. Borde nanna kudden för länge sen. ME nklockan är sex på morgonen sover ja nu så vaknar ja i eftermiddag.
Min mysnalle till man sover och vill inte väcka honom. Amen han ska ju jobba om ca fyra timmar så det får vara.
Att vara nattbarn är jobbigt i längden man blir tillslut så trött och man vänder på dygnen och ja får enorm migrän. OCh följden ka nbli att mina älskade barn blir drabbad i slutändan.
Innan ja satte mig här och logga in på beroendesajten facebook så läste ja ur ”En dag i taget i Al-Anon”
Dagens text löd:
Det är ganska vanligt att man i vissa Al-Anon grupper tror att vi går på möten för att lyssna till andra människors tragiska berättelse, detaljerade beskrivningar som vi kanske kan identifiera oss med. Detta är en – men bara en – av Al-Anons funktioner. Nät berättarna tenderar att bli upprepade referat om alkolistens missgärningar lär vi oss ingenting. Vilket nytta har vi av det ?
Om jag vill veta hur mycket hjälp ett möte ger mig ska jag ställs mig följande frågor:
Hur många av människorna här har lärt sig någonting nytt i kväll om hur vi kan tillämpa Al-Anons principer ?
Hur många har berättat någon konstruktivt, som jag inte kan ta till mig och ha nytta av ?
Dessa frågor utgör den enda säkra måttstocken för att bestämma hur värdefullt ett möte verkligen har varit.
Dagens påminnelse
Det jag säger på ett möte ska inte vara en detaljerad beskrivning av någon annans fel och brister. Jag har kommit för att lära mi hantera mina besvikelser och svårigheter och för att dela med mig till andra i Al-Anon av det jag ar lärt mig. Personliga angelägenheter kan jag diskutera med min sponsor eller med enskilda Al-Anon-medlemmar.
Citat löd:
”När vi diskuterar principer och undviker personliga problem kan vi skapa verkligt värdefulla Al-Anon-möten.”
Så åter till där jag sitter nu framför datan och ler ut i köket. Tror det var Busan som nös nyss från stolen mittemot. så man är inte ensam om att vara vaken här hemma. Åtminstånde Lina och Busan är vaken. Mimmi vet jag inte hon sover nånstans förmodligen i deras säng.
Min mysnalle till man sover och vill inte väcka honom. Amen han ska ju jobba om ca fyra timmar så det får vara.
Att vara nattbarn är jobbigt i längden man blir tillslut så trött och man vänder på dygnen och ja får enorm migrän. OCh följden ka nbli att mina älskade barn blir drabbad i slutändan.
Innan ja satte mig här och logga in på beroendesajten facebook så läste ja ur ”En dag i taget i Al-Anon”
Dagens text löd:
Det är ganska vanligt att man i vissa Al-Anon grupper tror att vi går på möten för att lyssna till andra människors tragiska berättelse, detaljerade beskrivningar som vi kanske kan identifiera oss med. Detta är en – men bara en – av Al-Anons funktioner. Nät berättarna tenderar att bli upprepade referat om alkolistens missgärningar lär vi oss ingenting. Vilket nytta har vi av det ?
Om jag vill veta hur mycket hjälp ett möte ger mig ska jag ställs mig följande frågor:
Hur många av människorna här har lärt sig någonting nytt i kväll om hur vi kan tillämpa Al-Anons principer ?
Hur många har berättat någon konstruktivt, som jag inte kan ta till mig och ha nytta av ?
Dessa frågor utgör den enda säkra måttstocken för att bestämma hur värdefullt ett möte verkligen har varit.
Dagens påminnelse
Det jag säger på ett möte ska inte vara en detaljerad beskrivning av någon annans fel och brister. Jag har kommit för att lära mi hantera mina besvikelser och svårigheter och för att dela med mig till andra i Al-Anon av det jag ar lärt mig. Personliga angelägenheter kan jag diskutera med min sponsor eller med enskilda Al-Anon-medlemmar.
Citat löd:
”När vi diskuterar principer och undviker personliga problem kan vi skapa verkligt värdefulla Al-Anon-möten.”
Så åter till där jag sitter nu framför datan och ler ut i köket. Tror det var Busan som nös nyss från stolen mittemot. så man är inte ensam om att vara vaken här hemma. Åtminstånde Lina och Busan är vaken. Mimmi vet jag inte hon sover nånstans förmodligen i deras säng.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)